Kan vara det längsta och mest utlägmnande blogginlägget i min världshistoria. Men ibland är jag rätt generös sådär. Enjoy eller något i den stilen.
En gång hängde jag fasligt mycket på kungen och tyckte det var det coolaste man kunde göra.
En gång klippte jag av mig mitt långa lockiga hår till kort och färgade mörkt. Varför frågade de, därför sade jag.
En gång gick jag på högstadiet och hängde på skoltoaletter.
En gång slutade jag sista året på grundskolan och fick stipendium för bästa betyg. 3 år bakom mig och i bagaget hade jag min första kärlekshistoria, intriger och diverse annat som man upplever när man är 15 och naiv.
En gång var jag liten och åkte på festival med min bästa kompis. Hängde utanför systembolaget i gummistövlar. Blev bjudna till tältfester. Blandade osmakliga drycker. Skrattade, kände pepp och pussades med pojkar jag glömde namnet på.
En gång började jag på gymnasium. Natur. I den finaste klassen man kan ha. Träffade människor jag alltid vill ha vid min sida och svor över matematiktal på nätterna.
En gång var jag på festival igen. Ännu en gång med min vapendragare plus några andra fina. Solbrända axlar och Håkan Hellström. Sådant som är livet när man är 17.
En gång var jag i Uppsala för att fira in en Valborg. Satt på filt med människor jag tycker om under tiden aprilsolen värmer oss för att i senare sekund låta fingertoppar bli vita.
En gång. Eller där ljög jag. Alltid har jag nog ätit lite pluggvitaminer för att orka vara så himla nördig jämt.
En gång fyllde jag 18. Firade med den största prinsesstårtan i världen och tog krogdebuten tillsammans med fina systrar.
En gång sprang jag mitt första och förmodligen sista tävlingslopp. Stafett tillsammans med de allra bästa 5 sis.
En gång var jag i Paris för första gången och blev kär i en stad.
En gång var jag i Turkiet och njöt av medelhavet med en av de finaste vännerna jag har. Hade en vecka full med fina minnen och trots ett mindre nederlag av ett allt för försenat flyg kan jag inte minnas något negativt.
En gång var det nyår i Stockholm vilket spenderades med de bästa systrarna i världen. Rödvin på duk och dans till total eclipse of my heart efter midnatt.
En gång var jag tvungen att släppa taget om något som alltid kommer vara något av det bästa jag haft.
En gång gick jag sista året på gymnasiet och tyckte att det var rätt fint att vara äldst på skolan. Hade tidningsmöten, studentfik och elevrådsmöten.
En gång var jag på bal. Åkte limousins, skålade i champagne och dansade tills fötterna blödde.
En gång tog jag studenten i regnfall. Blöt men lycklig. Sorglig men ack så fin dag. Kramades med de jag tycker om, snurrig på mousserande och allt för höga klackar.
En gång jobbade jag en sommar på furuvik. Körde karusell, solade på arbetstid och skrattade i smyg åt alla barn.
En gång flyttade jag till Paris. Packade väskan, pussade motvilligt en kille hejdå och vinkades av av de jag tycker om. Och nu är jag här. På Jean Jacques Rousseau. Jag vet inte vad jag är om ett år, ett halvår eller så. Men jag vet att vad som än händer löser det sig. För saker gör det, även för den mest virrigaste flickan i världen.
