streetsofparis

De senaste dagarnas regnväder har resulterat i att jag numera går runt med snorfylld näsa och tungt huvud. Hostar och har mig om dagarna och hoppas att det ska gå över så fort som möjligt. Förkylning plus franskalektioner är inte den bästa kombinationen. Inte när franskläraren endast talar på franska och jag har lätt för att tappa fokus bland hostattackerna. Men jag skall icke klaga, kan numera några få fraser och jag gör inte bort mig varenda gång jag ska försöka använda mig av det nämnda språket.

Solen skiner i dag i Paris, jag har varit och gjort min uppgift som svensk medborgare och avlagt min röst, på den röda fina sidan av politiken. Om ett tag börjar skolan men innan dess ska jag hinna med att njuta av höstsolen och kanske en och annan baugette.

Sitte i solen i Jardin des Halles och lyssnar på Robyn. Äter en nektarin vi köpte på en matmarknad igår och tittar på alla förbigående människor. Samlar lite krafter inför veckan och de kommande upplevelserna. Onsdag är första officiella skoldagen. Uppgiften att lära mig franska börjar på riktigt och även om jag är förväntansfull kan jag inte hålla tillbaka den gnagande nervositeten som finns. Prestationsångesten kommer krypande. Vill inte vara sämst, vill göra rätt. Paris har hittills upplevts utan större motgångar, men nu väntar det nog där och jag gör allt jag kan för att hålla tillbaka det. På onsdag äntrar jag Sorbonne som en nybörjare och hoppas att jag innan december någon gång fått hälsa på framgången.

Det är fint att ha shorts i början av september och känna solstrålar på kinden. Igår bokade två fina vänner en Parisresa och ikväll blir det ännu lite vindrickande och nya upplevelser. Kanske hamnar vi på vår sedvanliga Popin eller så letar vi oss vidare. Att inte veta är fint det också.

En vecka i Paris har gått men stundtals känns det som att man alltid strosat runt på gatorna, svurit över att få vänta tre minuter på metron och ätit baugett efter baugett. Jag njuter för fullt och inte blir det sämre av det vackra höstvädret Paris bjuder på som innebär blå himmel, sol och ljumma vindar.

Igår flyttade vi äntligen in i vår lilla lägenhet på 5 Rue Jean-Jacques Rousseau. Liten var ordet men läget är ultimat och med kläder hängandes på väggarna blir mysfaktorn ett faktum.

Igår bjöd vi hem Ebba och Amanda på en liten inflyttningsmiddag, dock stod de mest för maten och vi för hushållet. Vin och diverse småplock avnjöts innan det var dags att förflytta sig till Popin för att kolla på ett litet mysigt band vid namn The Cavalcade.

Igår blev jag officiellt en student på Sorbonne efter att fått krångla med det franska systemet en stund. Idag var ett franskatest på agendan som gick som beräknat, inte bra alls. Dock är det ju därför jag är här, för att lära mig franska, så nästa prov beräknar jag i allafall kunna förstå överskriften på.

Internet är för tillfället något sällsynt i vår nya lägenhet så gratis wifi uppkoppling eller häng på Svenska Kyrkan är det som gäller för tillfället. Förhoppningsvis kommer det lösas och bloggen kan uppdateras mer frekvent.

Tredje dagen i Paris och det känns fint. Luften är fortfarande tillräckligt varm för att gå i shorts och kofta även om det ibland blåser kallare vindar som påminner om att hösten är på ingång. Fransmännen beklagar sig över att sommaren är slut och jag muttrar ikapp även om jag inombords för första gången på länge ser fram emot hösten.

Idag unnade vi oss fin frukost, iallafall frukost med pålägg vilket varit ett sällsynt fenomen de senaste dagarna. En pan de chocolate på det och lördagslyxen blev ultimat.

Gårkvällen bjöd på vin, typiska fransmän, klichéartade repliker, trång bar och dansgolv i en smutsig källare. Lite sådär halvt underbart undergroundkänsla som jag nog någon gång drömt om. Och känslan när första raderna av Jerk it out med Caesars spelas på ett dansgolv, mitt i centrala Paris, väckte små små patriotiska känslor för mitt land.

Kvällens planer innebär vin och matlagning i Porte de Choisy för att därefter ta oss någonstans. Tredje dagen i Paris och det känns fint, himla fint.

Promenerar runt, äter nutella, baugetter, lever snålt, bråkar med ett jobbigt internet, fixar CSN, letar lägenheter, hänger på Svenska Kyrkan, träffar nya människor och andas in Parisluft. Ikväll ska staden visa oss hur man roar sig!

Om några timmar så rullar bilen mot ett Arlanda och ikväll landar jag på fransk mark. Sängen jag nyss bäddade kommer inte att bli uppbäddad av mig. Sitter i mitt rum som är halvt urplockat men samtidigt rätt likt som det vanligtvis brukar se ut. Egentligen har jag nog inte själv insett det faktum att jag faktiskt inte kommer hem ikväll och jag lämnar nu landet lite för oorganiserat än jag kanske egentligen borde. Vuxenlivet är en svindlande dröm i ungdomsåren och fortfarande är, samtidigt som eget ansvar och egna beslut aldrig känts så påtagligt som nu.

Jag tänker på fina vänner som bakar kladdkakor, ger fina lappar eller choklad och låter en prata utan avbrott över en kaffe. Nyfunnen kärlek. Alla jag lämnar bakom mig nu, men som jag hoppas och tror kommer finnas där när jag kommer tillbaka. Min familj som gränslöst ställer upp för mig och som jag oavsett humör kommer sakna.

Sommaren har ramlat förbi och nu står jag här. Jag vet inte vad Paris har att erbjuda, och tanken att jag inom de närmsta månaderna får veta är svindlande, och samtidigt som jag vill lägga mig i sängen och blunda har jag aldrig varit så nyfiken.

Imorgon går planet till landet där rödvin, crossainter och cigaretter konsumeras i överflöd. Landet där man pratar klingande franska och åker metró. Dricker espresso på uteserveringar och studerar människor i förbifarten. Ett land där man ser fina fransyskor vippande på stilettklackar medan man själv sneglar på sina vita converse.

Ett land där jag egentligen inte känner någon, inte kan föra hetsiga diskussioner på moderspråket eller är byggd för att inta socker till frukost. Men vad gör det när man åker till en av världens häftigaste städer för att bosätta sig i ett antal månader. Vad gör det när jag åker till ett land för att få filosofera om livet, skriva långa texter om tankar, kärlek och staden, dansa mig varm på klubbar och träffa spännande människor.

Imorgon går planet från min barndomsstad, min ungdomsstad, min stad där tryggheten finns. Imorgon tar jag steget ut mot det kända för att möta det okända, och inte ens tusen googlingar kan förbereda mig för livet där!